Sörjande vid sjukhussängen.

Gamle Antons sjukhussäng är omgiven av sörjande, och det verkar i princip vara kört för honom.

Plötsligt börjar Anton famla med armarna. Han viftar frenetiskt i pastorns riktning, Han vill ha något att skriva på, och pastorn räcker honom en pappersbit och en penna.

Anton frambringar det sista av sin livsgnista, skriver ner ett kort meddelande och dör sedan.

Pastorn tycker att det är opassande att läsa meddelandet på direkten, så han stoppar ner lappen i jackfickan för att spara den till begravningen.

När pastorn avslutat sin predikan begravningen har det blivit dags att läsa upp Antons sista ord:– Anton gav mig den här papperslappen precis innan han dog, säger han till de församlade.

Jag har inte tittat på den än, men eftersom jag kände Anton väl, misstänker jag att han har något upplyftande att säga oss alla.

Han vecklar ut papperet och läser högt:– Flytta dig! Du står på syreslangen!